I spåret igen och sedan På Spåret

Förra söndagen skulle den återupptagna träningen fortsätta men en våldsamt ömmande högerfot satte stopp för alla sådan försök.

Det har i stället blivit träning i form av djupsnöpulsande till bussen, snöskottning och vedbärande i knädjup snö. Jag tror nog att det också är bra träning.

Men idag, efter att ha skottat av en del av altantaket, så var det dags igen.

Ut på fälten lite norr om huset och spåra en egen slinga på drygt 2 km. Sedan två varv till på slingan, spåret blir bättre och bättre men första varvet var slitsamt.




Allt vad vallning heter var tämligen meningslöst de första två varven men sedan kunde man faktiskt få till lite skidåkning på en del ställen.

Så nästa pass får det bli en rejäl vallning.

Men nu blir det Tysklandsresa över helgen. Trevligt.

Äntligen snöträning på hemmaplan

Visst är det väl konstigt.

Här har vi äntligen en riktig vinter och sällan har jag väl tränat så dåligt som de senaste tre veckorna.

Det har inte gått att cykla till jobbet, det har inte gått att åka rullskidor.

Snön har liksom inte riktigt räckt på åkrarna omkring.

Att ta bilen flera mil för att åka på golfbanorna omkring har varit möjligt men knappast miljövänligt.

Men nu, efter mer snö i veckan, nu var det dags.



Så idag, efter målning av hall, tog jag fram utrustningen och åkte till en åker några hundra meter bort.

Mycket skare som ibland bar och ibland brast. Försökte trycka sönder den så att spår skulle uppstå, vilket delvis funkade.



Fyra varv på den lilla slingan på drygt två kilometer blev det. Men gud så skönt, och vilket underbart väder. Nu kan det bara bli bättre.

Pass två

blev kortare, bara knappt femton km.

Tänk att en blånagel på en lilltå kan orsaka så mycket problem.

Var det inte så att Tomas Magnusson, någon gång på 70-talet besvärades av en ömmande stortå.

Men han vann medaljer ändå så det är bara att bita i det sura äpplet. Ja tån kan man ju inte bita i för dit ner når inte munnen, benen är nämligen stela som pinnar.

Men annars tycker jag nog att träningslägret fungerar bra, just nu har vi avnjutit en underbar räkgratäng till middag. Med gott rött vin till, precis som det ska vara på träningsläger.

Så med sex mil i benen kan man nog sova gott i natt, natten som gick var inte bra men det berodde på sent intaget kaffe.

Amatören

Träningsläger, dag 2

Kallt. Minus 14 vid starten kl 09.00.

Första varvet håller vallan bra men andra varvet är det mesta bortslitet. Kanske borde man lägga på en ny grundvalla, det är ju inte gjort sedan vasaloppet i våras.

Det blev bara 24 km, får nog köra en straffrunda i em också.

Men kroppen svarar bra, influensan är borta och det känns bra.

Andra varvet ringde brodern och berättade att det finns plats i en trysilresa v 8, fyra till fem dagars skidåkning. Boende för 20 pers till ett billigt pris. Anmälde omedelbart intresse.

Det ska nog bli bra till den 7 mars, det här.

Och så härligt det är att åka på snö, fast spåren långt ifrån är perfekta.

Amatören

Äntligen...PÅ SNÖ

Så var det då dags.

Efter en månad utan riktig träning, mor som gick bort, influensa och jul-nyårsfirande, så blev det äntligen dags.

I spåren vid Runby skola i Upplands Väsby gjordes årets snöpremiär. Inte perfekt vallat, inte perfekta spår men oj, så härligt. Skidorna har legat i fodralet sedan den 1 mars förra året men nu fick de luftas.

Och nya pjäxor (skidskor) hade jag också.

Det blev inte så långt som jag tänkt mig men två mil får väl duga efter den sega decembermånaden. Nu kan det nog bara bli bättre, i morgon är det dags igen.

Ack så härligt.