
Exempel på sådant som man kan drömma mardrömmar om
eller
Nu har det hänt igen.
Ni kanske inte vet om det men det farligaste med rullskidåkning är inte avsaknad av bromsar.
Nej det farligaste är kraftiga ojämnheter i marken men framför allt.... BRUNNSLOCK.
Ja allra värst är den sorten ni ser på bilden ovan.
Det kanske ser ofarligt ut men ack vad ni bedrar er. Dessa saker är av naturen ondskefulla.
Låt mig förklara.
Första året när jag tränade för Vasaloppet hade jag en runda från Haverdal och in till Mickedala i Halmstads nordvästra infart.
Jag hade precis vänt efter drygt 13 km och började staka hemåt igen. På cykelbanan med vägen precis intill.
Helt plötsligt bara finns det där, brunnslocket.
Jag kör ner staven och skjuter ifrån men då har minsann vänsterstaven gått rakt ner mellan spjälorna i locket.
Av vinkeln som bildas av farten blir staven helt fastlåst. Ett våldsamt ryck uppstår i vänster axel.
Kroppen fortsätter i färdriktningen men armen och staven är fast i brunnslocket.
Gubben ligger vågrät i luften med skidorna framför men där kan man ju inte ligga i all oändlighet utan man faller ner. På vänster höft med en våldsam kraft.
Det gör ont, jag kan lova.
Vet ni vad som är det första man gör?
Jaså inte.
Jo man kollar om någon sett fadäsen. Den gången passerar en fullsatt buss precis då, så det är bara att se oberörd ut, borsta av sig och obekymrat staka vidare.
Fast kroppen skriker av smärtan.
Man är väl en karl....
Idag händer det igen.
Egentligen har jag inte ens hunnit starta från där bilen står parkerad. Sätter vänster stav alldeles intill ett brunnslock och vips.
Så ligger man där igen.
Upp och iväg igen, efter 100 m märker jag att stavens spets brutits av så det blir tillbaka till bilen.
Där har jag minsann en reservstav, i bästa Staffan Larsson-anda.
Ny start och sedan blir det, helt enligt plan 22 km in till jobbet.
Märker efterhand under dagen att jag har ont i axeln, förmodligen en liten uttänjning eller något sådant.
Men va f-n, kunde Gunde köra Holmenkollens femmil med bruten arm måtte jag väl kunna ta mig mina 2 * 22 km med ont i en axel och skrapsår på höften.
Så om ni tänker börja rullskida, akta er för BRUNNSLOCK. De är väldigt otrevliga typer.
Näää.
SvaraRaderaJag håller mig till stavgång! hälsar Elisabet den fjärde. ( i femte)
Ja som norsk,bør jeg jo spørre.Hvor var du da Oddvar Brå brakk staven???
SvaraRaderaHäsar fru Ordførande
Hälsar skulle det vara
SvaraRaderaHemska saker! Brunnslock alltså! Skräckinjagande värre för en träningsvän! Usch & Fy!
SvaraRaderaHur mår axeln och blev det många blåmärken?
Japp, upp snabbt ska man.... känns igen....men undrar varför man ( = säkert alla) gör så....?
Krya på det mörbultade!
Min paroll inte träna tycks vara mer åt det ofarliga hållet....
Men du ... Jag har för mig det finns stavar med "säkerhetsgrepp", som lossnar från staven om man fastnar i något. Kanske ett tips för julklappsönskelistan.
SvaraRaderaJag har då haft sådana någon gång i mitt förflutna, med de var ju förstås riktiga utförsåkarstavar.
Men kanske finns sådana fortfarande.
Andra otäcka saker är när en lucka asfalt försvunnit sen förra gången. Nu åker jag inte rullskidor men det händer att jag åker inlines, med stavar. För ett par år sen kom jag med god fart i lätt nerförslut och får se att man har fräst upp asfalten tvärs över gatan en bit fram. Bromsa var uteslutet så jag tog sats och lyckades hoppa över asfaltluckan. Lite vingel blev det när jag landade, men jag ramlade inte. Tur det, annars hade jag väl slagit mig fördärvad...
SvaraRaderaAj, aj, aj. Låter inget vidare. Men att jag skulle börja åka rullskidor är lika främmande som att en ko kan flyga :)
SvaraRaderaDu lever farligt! Va rädd om dig! Rätt som det är kanske även du behöver ett nytt knä! /bettankax.
SvaraRaderaElisabet den 4:e. Jaså, har du börjat använda gåstavarna??
SvaraRaderaFru ordf. Jag minns inte att jag sett herr Brå bryta sin stav.
Turtlan: Tycker nog att du ska strunta i riskerna och börja lite smått. Så ses vi i Sälen 2011.
Bert. Det där måste jag kolla, det skulle öka säkerheten.
Ingela: Du har väl hjälm i alla fall.
Eva: Flygande kor är väl inget ovanligt....Vi ses i Sälen.
Bettan: Jodå, jag är rädd om mig och är det nåt som i dag känns ha läge för utbyte så är det höften, inte knät.
Hjälm? Självklart. Det har väl alla som cyklar, åker rullskidor, inlines , slalom m.m.
SvaraRaderaIngela: nä, inte alla ..-)
SvaraRaderaVar inte pjåkig, kunde Gunde så kan väl vasaloppsamatoren!! good luck!
SvaraRaderaHej o håååå..
SvaraRaderaHär i norr lurar andra faror än simpla "galler" i vägen, galler som säkert är ganska upplysta av en gatubelysning.
Här hemma dyker man ner med fötterna i "avgrunder" som man inte ser, när man försöker sig på att jogga efter grusvägen i kolsvarta mörkret.
När det gäller flygande kossor - läs och lyssna..!
http://www.youtube.com/watch?v=LfOItJFcttU
Ko över Sarek
Högt över fjällen där flyger en ko
den flyger långt bort,
där den kan finna ro.
Där västvinden sjunger
sin eviga sång
som avslöjar allting en gång.
Den sången som sjunger om livet
som det är
och att det kan slösas
till ingen nytta.
Högt över fjällen där flyger en ko
kanske den flyger på sin tro.
Vår värld trasas sönder
av krigsproduktion,
kortsynt taktik och vapenexpansion.
Gagnar det människan
med ett ökat försvar
när det enkla livet inte får något svar?
Sätt dig och fånga en enda minut.
Tänk efter, det är faktiskt livet
som räknas.
Högt över fjällen där flyger en ko
vet att den flyger på sin tro.
Gunnar: Jo det var just den kon jag tänkte på.
SvaraRaderaDe där hålen i vägen finns här också, men är mest ett problem när jag cyklar i mörker. All skidåkning sker i dagsljus.
HALLÅ
SvaraRaderaHer ble det stille,hvordan går det med treningen ???
SvaraRaderaHälsar fru ordførande
Hej!
SvaraRaderaHar du fastnat i ett brunnslock nu? Eftersom vi inte kan läsa några trevliga bloggar?
Kom igen! heja!